Eftermiddagssol.

September 30, 2011

Inte mycket nytt att rapportera. Sol och sensommarvärme ute. Funderar stilla från soffan om ett glas bubbel så här på fredagseftermiddagen skulle göra susen. Men det behövs nog starkare grejer än så för att få mig på benen idag. Min fantastiska man kom hem efter lunch och åkte och hämtade på förskolan så jag kunde ligga kvar i sängen – kärlek! Han har nu tagit med pojkarna till den där extra roliga lekplatsen som mamma aldrig orkar köra till. De tittade in och sa hej innan de stack iväg igen och gud vad glad man blir att se sina små efter en dag isär! (Nej, idag blir det absolut inga bilder på mig…)

 Mamma, vi sticker nu!

Hoppas verkligen jag mår bättre imorgon då vi är bjudna på dinner party hos nyfunna svenska vänner här i Luzern. Det är en sån där perfekt tillställning då vi ses redan klockan 16 (!) på eftermiddagen för att ha tillräckligt många timmar på oss att umgås innan barnen blir alltför övertrötta. De har dessutom 2 döttrar, i Theo och Noah’s ålder ungefär, så det blir kul för oss allihop. Jag ser extra mycket fram emot detta eftersom jag äntligen får bryta min 3 veckor långa detox. Extremt laddad. Till den grad att jag erbjudit mig att stå för efterrätten, så nu bara måste jag bli frisk, vin och choklad hägrar!

Ps. Om någon fått tag på en extra Ryan Adams-biljett, innan de sålde slut (på 3 timmar), maila mig!!

Sängläge, part 2.

September 30, 2011

Okej, jag tar tillbaka allt det där jag sa om att det var lite mysigt att vara hemma och vara förkyld. Idag = not so much. Det är förstås
extra tråkigt att vara sjuk på en fredag. Kunde inte ens lämna på förskolan i morse, jag kände att det kunde vara direkt farligt att köra bil med hög feber och galen hosta. Men det värsta är ändå att inte kunna prata. Det är först när man inte kan som man inser hur mycket man pratar hela tiden, speciellt med barnen. Jag kommenterar ju precis allt vi gör, hela tiden, tillsammans med Theo och Noah. De tyckte jag var jättekonstigt igår när jag inte kunde hänga med som vanligt i eftermiddagssnacket.

Till en början tyckte de det var lite roligt att mamma fick mima fram ord med hjälp av gester, sen blev de frusterade och arga på mig… För att inte tala om stackars Calle. Jag har full förståelse för att man stör sig på en person som måste knacka i bordet/väggen/sänggaveln för att få uppmärksamhet, shit vilken jobbig människa! Sen det här med att skriva lappar, som han sen inte kan läsa, skriva om, knacka för att återigen försöka förmedla nåt med kroppssråk – suck… Jag gav upp och gick och la mig tidigt igår kväll, Calle fick ta över, och gjorde det såklart med bravur. Det är nånting med det där när själva projektledaren i familjen tillfälligt sätts ur spel, alla blir liksom osäkra på sina roller. Innan jag kunde somna ville jag lägga Theo som vanligt, för att inte röra om i rutinerna alltför mycket. Kvällens bok var, som oftast, en Alfons. Då jag inte kunde läsa högt fick Theo ta över. Döm om min förvåning när han levererade replik efter replik, ordagrant! Otroligt imponerande. Ingen idé att försöka hoppa över sidor där inte, de har full koll.

Nu ska jag ta ett varmt bad och försöka sova ikapp lite, ses i em!

A day in bed.

September 29, 2011

Idag skulle jag ha tvättat hela dan. Ingen i familjen har  något rent att ta på sig så det var hög tid. Istället har jag spenderat dagen i
sängen. (Herregud, hur många gånger kan man snyta sig på en timme..?) Har dessutom lyckats tappa rösten helt för andra gången denna månad. Och fått feber. Men, men, jag klagar inte, det har varit en rätt mysig dag ändå. Man kan vara riktigt produktiv i sängläge också. Fick dock ställa in en telefonmöte jag skulle haft vid lunch, av förklarliga skäl… Det är dessutom så skönt att glida omkring i morgonrock mitt på dan (undantaget lämning och hämtning på förskolan!).

Har på förmiddagen hunnit läsa på om hur man gör för att starta upp en liten ”butik” på Ebay (observera bokbild nedan…). Har nämligen
samlat på mig en hel massa snygga accessoirer, väskor, smycken etc under våra resor i Asien. Skulle vara himla roligt att sätta upp en liten vintage shop online. Vilken dröm om det projektet sen kunde växa så till den grad att jag fick åka på inköpsresor till Bali, ensam! Heaven. Nåväl, man måste ju börja nånstans. Har också sammanställt en lista på tänkbara utbildningar inom fabric/textile design så ska börja ringa/maila runt och kolla upp närmare. Har dock inte hittat nån som känns helt hundra än så vi får se vad det blir.

Nu måste jag tina lax till middan, vi hörs!

Ps. Shit, våra amaryllisar håller på att slå ut redan. Jag köpte dem lite i smyg på IKEA i Zurich sist jag var där, Calle gillar inte att
jag redan nu tjuvstartar med julassociationer men jag kan inte låta bli. Bring on the X-mas cheer!

Coffee morning.

September 28, 2011

Var inbjuden på ’coffee morning’ i en nyöppnad klädbutik i
förmiddags men hann tyvärr inte gå. Min norska kompis Therese har en dansk
väninna som driver en liten butik som specialiserar sig på skandinaviskt mode
för mammor och barn, supermysig lokal i bohemkvarteret här i Luzern.

Istället har jag prickat av en hel massa grejer på veckans
to do-list, till och med tagit en titt på SAS hemsida (bildbevis nedan)… Hann
i alla fall med ett pilates-pass innan dagens plock-fest hemma. Det är minsann
inte många minuter allt ligger på sin plats, intressant att man ändå envisas
med att sortera och ställa tillbaka leksaker, böcker och filmer var eviga dag.

Imorgon bitti ska jag på ett ’sling-pass’, ska bli
spännande. Det är visst en träningsform där man liksom hänger i linor från
taket. Har jag hört. (Nej, inte suspension..!) Tror det kallas TRX i Sverige.
Ska även ha frukost-möte med min detox-coach, gissar att det bjuds på vatten…

Spegel, spegel…

September 27, 2011

Ibland har vi en tendens att skjuta upp saker och ting i vår familj, göra allt i sista minuten. Eller, om man ska försöka yttrycka det lite finare, både jag och Calle gillar att leva i nuet… Äh, vi gillar i alla fall inte att planera saker alltför långt innan de ska inträffa. Vi kan till exempel aldrig boka in en semesterresa flera månader i förväg. Istället sitter vi ofta på torsdagskvällen på hotels.com och söker lediga sista minuten-rum. Detta kan vara både bra och dåligt. 

Det börjar tydligen bli dags att boka flyg till hemresan i jul, till exempel. I alla fall enligt flera av mina svenska vänner här nere (som såklart redan har redan gjort det). Vi vet ju att det bara blir dyrare ju längre vi väntar. Nu blir det i och för sig inte lika stor skillnad som när vi reste från andra sidan jordklotet, men ändå. Jag ska kolla SAS…senare. 

Nån gång ska vi förresten också komma oss för att sätta upp den där helkroppsspegeln… Tills dess får ugnen duga.

Ryan Adams!

September 27, 2011

Fick precis tips från vår kompis Peter att Ryan Adams spelar i Uppsala/Stockholm i november!!! Har lyckats missa honom flera gånger de senaste åren och är nu fast besluten att gå på denna spelning, ska försöka få till det som en tidig födelsedagspresent… Sist jag såg denna underbara man var i Sydney 2007, alldeles för länge sen. (Då skällde han ut publiken efter noter, han har ju en (o)vana att göra det…) Bilderna nedan är därifrån. Måste kolla SAS/ticnet nu! Är nån annan i stan då och vill gå?! Maila mig!

 

 

Pilates och mamma-pepp

September 26, 2011

Måste erkänna att jag faktiskt gillar måndagar. Kanske för att jag är har ett ganska stort kontrollbehov och gillar rutiner, i alla fall när det gäller barnen. Hur härligt det än är när vi alla är hemma och lediga ihop är det faktiskt lite skönt när allt liksom går på räls igen efter helgens kaos. Allt känns så enkelt när Theo och Noah klär på sig utan protest, äter sin vanliga frukost tillsammans med oss (till skillnad från helgens undantag då det äts både kakor och rulltårta till frukost, gärna framför TV:n) och sen glatt hoppar in i bilen klockan 8, extremt laddade för lek. När jag sen hämtar dem några timmar senare är det återigen jättemysigt att ses, vi har fått den där välbehövliga pausen från varandra. Då har jag hunnit röja upp hemma, handlat, diskat och plockat.

Måndagar är också min pilates-dag. De flesta andra housewives i min grupp fortsätter sedan förmiddagen på gymmet med en date med nån snygg 25-årig, manlig PT. Själv nöjer jag mig med min svenska kompis Carina som förutom att vara pilatesinstruktör också jobbar som personlig tränare. 

 

Jag passar alltid på att lyssna på pod-versionen av ”Knattetimmen” i bilen på väg hem. För er (föräldrar) som inte känner till det programmet MÅSTE ni gå in och lyssna: sök på Knattetimmen, P4 Stockholm (det finns ett i P4 riks också men det ska vara det med Louise Hallin, legitimerad barnmorska och terapeut och Malin Alfvén, barn- och föräldrapsykolog). De får en att inse att man kanske duger som förälder ändå och att just min unges trots kanske inte är unik… Nu måste jag sluta för idag, tisdagar är vår lediga dag tillsammans så jag ska lägga fram kläder och packa utflyktsgrejer så vi kommer iväg före lunch…

 

Vuxen?

September 25, 2011

Vad ska du bli när du blir stor? Calle blir alltid galen på mig när jag erkänner att inte känner mig ”vuxen”. Har till och med svårt att kalla mig själv för ”kvinna”, ”tjej” känns mer naturligt på nåt sätt, mamma känns numera också helt rätt. Jag vet, jag är 30 år gammal, gift, mamma till två barn, har bott i 5 länder…men ändå. Inte så att jag inte känner mig mogen. Det är själva titeln. Jag refererar ju fortfarande till våra föräldrar som ”de vuxna” i olika sammanhang. Vad är vi då, ”ungdomar”? Nej, kanske inte… 

Anledningen till dessa funderingar är att jag i dagarna har gjort en massa research för att hitta en bra distansutbildning inom textile/fabric design. Min senaste anställning, innan jag fick Theo, var som project manager på ett deginföretag i Sydney. Detta efter att ha insett att mitt tidigare karriärval tyvärr inte var nåt för mig. Jag läste till personalvetare vid Uppsala universitet och jobbade med rekrytering och headhunting under våra första år i Australien. Vaknade dock upp en dag och insåg att detta med kontor och kostym inte riktigt var min grej. Jag sökte något mer kreativt, tog drawing classes och fick anställning på en supermysig designbyrå i konstnärskvarteret Surry Hills i Sydney. Sen blev jag gravid, Theo föddes och vi flyttade under min mammaledighet till Singapore. Där kom sedan Noah till oss och jag är fortfarande hemma. Har dock haft tid att plugga lite på distans och läste in ett diploma i interior design. Det var jättekul och jag lärde mig mycket men det var ändå inte exakt vad jag letade efter. 

Känner mig otroligt lyckligt lottad som haft möjligheten att prova mig fram och låta processen ta sin tid. Är fullt medveten om att detta är ett få förunnat privilegium. Första tiden efter flytten till Schweiz gick all min tid och energi åt till att se till att pojkarna trivdes på förskolan, komma i ordning i huset, tyskalektioner, lära känna nya vänner etc. Nu efter sommaren känner jag mig redo att göra nåt eget igen. Tänk att få jobba med något man verkligen älskar och brinner för. Vet fortfarande inte exakt vad det är jag vill syssla med men hoppas få nya idéer och inspiration av att plugga igen. Vill helst starta nåt eget, kunna jobba hemifrån, i liten skala till att börja med. Skulle kunna tänka mig att jobba med mönster, tryck eller liknande men måste lära mig mer innan jag vet om det skulle passa mig. Om någon känner till nån bra kurs får ni jättegärna höra av er!

Nu väntar söndagskväll med te och dvd i sängen!

 

Fredag = lyx

September 24, 2011

Fredagar är min unnar-dag. Då har jag förhoppningsvis prickat av alla punkter på veckans to do-lista och kan med gott samvete ägna dagen åt mig själv. Lämnar Theo och Noah på den internationella förskolan kl 8.45 och sen bär det av till wellness/spa-delen av mitt gym hela förmiddagen. Detta är bara mitt andra besök på relaxavdelningen och jag stiger osäkert ner i massagepoolen. Det finns 15 olika stationer och när en blå lampa blinkar ska alla flytta ett steg åt höger, till nästa massage-stråle… Ordning och reda, that’s Switzerland for you! Såhär dags på förmiddagen är det mest pensionärer här och jag behöver inte skämmas överdrivet mycket när jag tappar min bikiniöverdel i jetströmmen… Sen är det dags för nåt som kallas ’orientaliska badet’, det är ett mörkt rum med vattenfall, doftoljor, musik mm. Jag sätter mig lite osäkert på en bänk i hörnet och plaskar ovant med fötterna. Som tur är kommer en tant in strax efter mig och jag kan följa hennes exempel. Jag vågar mig inte på den gemensamma bastun ännu, verkar som man här på kontinenten inte alls är särskilt pryd av sig när det gäller att klä av sig inför okända människor av motsatt kön. Jag provar aromaterapi-loungen istället. Där sitter nakna kvinnor och mediterar/gör yoga-stretchövningar. Morgonen avslutas med saltgrottan, men mer om den en annan gång… 

Efter detta blir det lunch på stan (lite tråkigare variant den här veckan då jag är mitt i en detox) och därefter lite shopping (efter 7 år i Australien och Singapore har jag ett mycket stort sug efter vinterkläder nu när hösten äntligen kommit till Schweiz) innan jag hämtar pojkarna igen kl 13.45. De har bakat kakor och vill helst inte gå hem men mutas in i bilen med hjälp av bullarna till eftermiddagens playdate jag nyss inhandlat på bageriet brevid skolan. 

På eftermiddagen har vi lek och fika inbokat med Madelaine och hennes son Max. Hon är svenska och jobbar som operasångerska på teatern här i Luzern. Aaron, hennes man är schweizare och de var de första vi lärde känna när vi flyttade hit. (Vi träffades faktiskt inne hos kossorna på en bondgård uppe i bergen.) De andra åt bullar och choklad, jag (som detoxar) drack vatten. Har vid det här laget utvecklat en mycket nära relation till vår Sodastream…  Barnen fikade så mycket att de inte rörde middagen senare utan istället irrade runt som små sockermonster som inte ens kunde sitta stilla framför Bamse. Sen var det det där med att lägga två barn ensam… (Tips mottages tacksamt!)

Calle har haft möten i London i veckan men skulle komma hem på fredagskvällen. Theo och Noah ville såklart stanna uppe tills pappa kom men somnade båda i min famn i soffan vid åtta-tiden… Då både rödvin och pizza saknades denna kväll valde jag att lägga mig tidigt och kolla på några avsnitt av Våra vänners liv i sängen tills Calle kom hem vid tio.

Lördag innebär ofta ärenden och matinköp då alla affärer är stängda på söndagar (till och med IKEA!). Vi försöker dela upp oss så pojkarna får lite egentid med en förälder, idag köpte jag och Theo nya gummistövlar och åt glass, Noah och Calle spelade fotboll i trädgården.Vi brukar även hinna med telefon/Skype med föräldrar och syskon hemma i Sverige. I eftermiddags kom de amerikanska grannflickorna över och lekte, vilket är superkul för då får Theo och Noah öva sin engelska. Calle tränar för maraton om en månad så han brukar passa på att springa några mil varje helg… 

Inga särskilda planer för kvällen, ska baka och förbereda för brunchen med våra italienska grannar imorgon bitti. Det blir nog Mad Men-box och mera vatten… Söndagar är ”stora familjedagen” här i Schweiz och vi brukar då, som alla andra, ta bilen eller linbanan uppför nåt berg och, snarare än att vandra, fika. Imorgon ska vi dock på cykelutflykt till ett glasbruk i grannbyn. 

Nu måste jag göra mer bubbelvatten, vi hörs!